Myras Mysterier

Nej, det tror jag inte.
Att du har, alltså.
Men jag har.

Jag vågar tom säga att jag är helt säker.
Säker på att jag är först.

Våren har fullkomligt exploderat här.
Lägger man sig på gräsmattan så slår jag vad om att man ser när gräset växer.

Och när jag satt där, tryggt uppflugen på Herr Fux med Fru Silversvart som handhäst, skrittandes utmed småvägarna.
Då trivdes jag alldeles extra bra med livet.

För.
Imorse.
Då fick hästarna sitt sista hö.
Sista för vintern.
Sen red jag ner dem till sommarbetet.

Hör ni det; SOMMARbetet!

Och kom inte och säg annat än att jag var först!
För visst var jag.

:D

De ploppar upp som Gubben i Lådan.
Överallt och hela tiden.
Från ingenstans.
Värre soldyrkare än tussilagon.
Jag tycker verkligen inte om dem. Inte på en fläck.

De varken hörs eller syns, eller finns heller för den delen.
Sekunden efter skiter hästarna knäck i spiral och bär sig åt som Bambi på hal is, och själv sätter man hjärtat i halsgropen och klamrar sig febrilt fast i manen för att inte göra en snygg (!?) djupdykning ner i asfalten.

Nä.
Tacka vet jag lastbilar och bussar. Traktorer och sopbilar. Grävmaskiner och motorcyklar.
De både hörs och syns. Ordentligt.

Så.
Jäkla cyklister! Förse er med lite odjud.
Montera fast en radio på styret. Sätt dit plastpärlor i hjulen. Sjung nåt.
Eller lär er att vissla, åtminstone.

Ni kommer ta död på mig annars...

For those of you who watch what you eat, here's the final word on nutrition and health. It's a relief to know the truth after all those conflicting nutritional studies.
 
1. The Japanese eat very little fat and suffer fewer heart attacks than Americans.
 
2. The Mexicans eat a lot of fat and suffer fewer heart attacks than Americans.
 
3. The Chinese drink very little red wine and suffer fewer heart attacks than Americans.
 
4. The Italians drink a lot of red wine and suffer fewer heart attacks than Americans.
 
5. The Germans drink a lot of beers and eat lots of sausages and fats and suffer fewer heart attacks than Americans.

CONCLUSION
Eat and drink what you like. Speaking English is apparently what kills you.

ITALIAN PASTA DIET -- IT REALLY WORKS !!

1.. You walka pasta da bakery.

2.. You walka pasta da candy store.

3.. You walka pasta da Ice Cream shop.

4.. You walka pasta da table and fridge.

You willa losea da weight!

Någon har googlat på: hur många månader av ditt liv spenderar du på toaletten?
Och hamnat här!

Hittade du svaret?

:D

Vinden viner utanför huset. Träd och buskar böjer sig efter de kraftiga vindarna. Meterhöga vågor rasar emot klipporna och vattnet slås ytterligare flera meter upp i luften. Skummet rullar på gatorna långt upp i byn.
Solen tittar igenom en hel del, men kolsvarta moln cirkulerar runt om, och det både haglar och regnar om vartannat. Imorse snöade det faktiskt också.

Jag har precis fått i mig lite lunch, och har krupit upp i soffan. Kudden bakom ryggen och filten över axlarna. Jag drar upp knäna, smyger in fötterna under Lilla Ful, som kurat ihop sig brevid, och värmer händerna runt temuggen.
Varje gång en kastvind kommer, så vajar det i gardinerna. Jag fryser. Borde höja värmen.

Jag borde.
Jag har massor jag borde.
Jag borde slänga in en maskin tvätt till. Det finns plats att hänga nu, när jag vikt ihop allt som var torrt.
Jag borde dra en repa med snabeldraken. Prinsessan fäller av sig vinterpälsen. Det dansar vita dammråttor överallt.
Jag borde torka golven. Det är leriga tass- och fotavtryck i hela hallen efter morgon- och fm-promenaden.
Jag borde bädda rent i sängarna. Det är snart två veckor sen sist.
Jag borde röja iordning efter Småmyrornas pyjamasparty i lördags. Jag lovade ta det, för att alla skötte sig så bra.
Jag borde ta hundarna och ge mig iväg till hästarna. Hundarna har bara varit ute en timme idag, och hästarna har jag inte borstat.
Jag borde plocka fram nåt ur frysen till i eftermiddag. Så middagen slipper bli så sen.
Jag borde en massa.

Jag suckar och tar en klunk te. Drar filten tätare om axlarna. Prinsessan kommer och lägger huvudet i mitt knät. Jag stryker henne lätt över pannan.

Nähä, det finns ju bara två saker att välja mellan.
Ta tag i alla måsten.
Eller.
Lägga sig i solariet, ta en varm dusch, bädda ner sig i soffan, och slå på en dålig film.

Sh*t, va' svårt!

-Upp med dig nu, gumman. säger jag för säkert femte gången.
-Jag vill inte. svarar MellanMyra, också för femte gången.
-Klockan börjar bli mycket. fortsätter jag.
-Det gör inget. Jag vill ligga här med dig. säger MellanMyra och kramas hårdare.
-Men jag ska också gå upp. Så fort du har flyttat på dig, så att jag kommer loss.
-Jag vill inte. säger hon igen, och kramas nu med benen också...
-Det är skola idag. Vi kommer försent... börjar jag.
-Det säger du bara för att jag ska gå upp! fräser hon och far iväg in på sitt rum.
Innan jag ens har satt mig upp så kommer hon tillbaka. Fullt påklädd och med hårborsten i högsta hugg.

Det är bra när de fortfarande gillar skolan.
Hehe.

sol i hjärta, sol i sinne.

Hela veckan, liksom. :)

I över en och en halv timma har jag försökt ringa L.
Jag blir galen.
Upptaget heeela tiden.
Men så har hon tre tonåringar också.

Och jag som vill gå och lägga mig nu...
*Zzzz*

Livet är inte lätt.

En av förra veckans stora rubriker, var att för smala modeller troligtvis kommer att nekas på Catwalken under London Fashion Week. Detta i första hand för att få bort den snedvridna 'ideal-synen' hos unga.
Bra på ett sätt, tycker jag personligen, då flertalet av dagens modeller är osunt magra.

Men.
Samtidigt gör skolorna massutskick ang det ökade problemet med övervikt hos ungdomar i hela StorBritannien.
Bara i vårat närområde är över hälften, närmare bestämt 56%, av 16-åringarna överviktiga eller feta.

Så nu hänger jag inte riktigt med längre.
Kommer brittiska folket äta bättre och nyttigare mat, om smala modeller försvinner från modevisningarna?



Är det inte bättre att satsa på kunskap om vad som är hälsosamt och inte?
Landet kryllar av 'hemma-mammor' och ändå käkas det ofta på Pizza Hut, KFC och McDonalds. Om inte annat kan man alltid köpa hem.

Är det inte bättre att ge barnen nyttigare mat i skolan?
Kanske sluta servera chicken-nuggets, sausagesrolls, hamburgare, pommes och jelly...?
Jamie Oliver, we need you!

Kanske någon kan införa ordet lagom i engelskan!?
Och bevisa att nyttigt inte behöver smaka illa.

/Myra - som precis tryckt i sig två chokladkakor. :)

Ge inte brittiska barn grönsaker.

Inte heller svensk husmanskost.

Dra absolut inte ner på olja och annat fett.

Och tro inte du kan få dem att dricka enbart vatten.



Du gör bara bort dig.

Elvis Presley - Suspicious Minds

Blev idag väckt ur min djupa skönhetssömn (nåja) av denna underbara sång.
Den har sedan funnits som ett eko i huvudet heeela dagen.
Troligtvis kommer jag även somna nynnandes på den.
Men bra är den, så det gör inget.

Det är värre när typ 'Hjulen på bussen snurrar runt, runt, runt' eller sunkiga auditions från American Idol fastnar på hjärnan.

Få saker gör mig så heligt förbannad, som när folk inte tar ansvar.
Snäppet värre, är det då risken är stor att någon skadas.
Speciellt någon som ligger mig varmt om hjärtat.

Idag blev jag mer än heligt förbannad.
Och djävligt rädd!
Men mest förbannad...


Där satt vi, J och jag, på väg hem från långturen på Herr Fux och Fru Silversvart, skrittandes på den utstakade ridvägen utmed golfbanan. Pratade om livet i allmänhet och bara njöt av vårvädret.
Hästarna traskade på, och verkade minst lika nöjda de. Om det var för att de fått sträcka ut nere vid havet, eller om det var för att vi var på väg hem, låter jag vara osagt...

Plötsligt hör vi ett vrål bakom oss. Hästarna hoppade jämfota av överraskningen och själv satte jag hjärtat i halsgropen. Mer reaktion brukar det inte bli, då båda hästarna är mer än lugna. Men inte idag...
I ögonvrån hinner jag se en svart skugga. Sekunden senare befinner jag mig med Herr Fux mitt ute på stora vägen. J och Fru Silversvart befinner sig strax vid sidan om. Och i Herr Fux's bakhasor hänger det en hund. En satan så aggressiv hund!
Det var några sekunders okontrollerbart kaos, skulle jag kunna förklara det med.

Jag får väl tacka nån högre makt att det mesta som fanns i gapet på hunden var Herr Fux's svans, och att den faktiskt inte högg, utan 'bara' nöp. Vidare är jag dödligt tacksam över att hästarna är så himla lugna, så att de tom i en sån här situation fortfarande lyssnar riktigt bra på den som sitter på ryggen.
Och att bilarna som kom hann stanna....

Och hundägarna, i sin tur, ska vara tacksamma över att jag satt på hästryggen, och inte hade tid för mord.

Vid frukostbordet.
-Vad drömde du inatt? frågade MyrPappa och tittade mig rakt i ögonen samtidigt som han log retfullt.
-Eh... Det vet jag inte. sa jag och undrade stilla vad leendet stod för.
-Eller kanske vem drömde du om inatt? fortsatte han och log ännu mer.
-Vem? Oj, det vet jag inte. svarade jag kolungt. (What the f*** har jag nu gjort!?)
-Du sa bl a: 'Nej jag kan inte. Jag är gift'. flinade han vidare.
-Du ser! sa jag kvickt. Du kan lita på mig. I alla väder!
-Eh... Du lät inte så övertygande, och sen blev det alldeles tyst. sa MyrPappa. Man kan ju undra vad det var som hände...

Där någonstans ryckte MellanMyra in, som en räddande ängel, och ville ha mer flingor.
*Puh* tänkte jag, men såg i samma stund i MyrPappas ögon att det inte var det sista jag hört om detta.
Jag måste hitta något att retas tillbaka om. Han får ju inte vara ensam om att ha roligt.
Måste, måste, måste.

Och jag hoppas för allt i världen att det var en snorrik Hollywoodhunk jag rumlade runt med , och inte typ Borat eller Bert Karlsson...


(Välkomna tillbaka till gamla stilmallen igen. Kände mig aldrig riktigt hemma med den andra.
Men jag har bytt lite färger iaf. *s*)

Om du inte kan föregå med gott exempel - Ja, då får du bara vara en gräslig varning.
-Catherine-

För att inte frångå vanan, så regnar det självklart idag också.

Men det skiter väl jag i.
Jag äter jordgubbar med grädde.

:D

Är det alla män, eller är det bara MyrFar i ett nötskal...?

Vi får tänka oss tillbaka lite.
Närmare bestämt till igår morse.
En kvart i nio sisådär.
MyrFar har några ärenden (som han ska hinna med innan studion öppnar vid 10.30), och jag ber att han släpper av mig hos hästarna på vägen.

10.18 ringer jag upp MyrFar och frågar om han är tillbaka än, eller om jag kan åka med hem igen, för det regnar, så jag tänker inte rida Fru Silversvart också.
Jodå, det får jag. Om jag står färdig vid grinden när han kommer, för han hinner inte vänta.
Jag säger att jag är färdig (med tanke på vad klockan är), och kan gå ner till grinden med en gång.

Men se det behöver jag inte, för han ska precis kliva in hemma hos L och 'säga hej i fem minuter'. (Fem minuter! Jo tack, det vet ju alla hur det går... )
Men jag fick vara klar om tio minuter.

Säger mannen som bör vara i studion om tio minuter!
Säger mannen som dessutom är femton minuters bilväg bort!
Säger mannen som dök upp först vid 10.53!

Jag svär, hans klocka går efter Pluto!

Blogg.se har uppgraderat hela systemet. Därav krabbet med att kommentera, och själv har jag inte kunnat logga in på ett par dar.
Men nu har de jobbat klart, och det funkar ju perfa. :)

Och om de förnyar sig, så gör jag det med!

Jag har två krossade bilrutor i nedersta hästhagen.
Jag är stel i nacken och har ont i knäna.
Jag har de smutsigaste byxorna.
Jag har glassplitter i händerna.
Och jag har ingen bil.



Men gissa nu'rå!
:)