Myras lördag
Hela MyrFamiljen har varit vakna till och från hela natten. Det har blåst, regnat och haglat så jag var ett tag helt säker på att vi skulle vakna upp någon helt annanstans då huset flutit iväg. Eller åtminstone att det skulle vara översvämning på nedervåningen.
Oraklet Myra har sällan fel, men nu hade hon det. Tack o lov. Och var tom glad över det.
For ner till hästarna vid halv nio och bytte täcken på dem. Det hade visserligen inte gått igenom något, men jag byter hellre för tidigt än för sent. Stod och trängdes med både hästar och hundar i vindskyddet medan regnet vräkte ner. Det är helt sjukt vad det regnar!
Hem, frukost, dusch och sedan kröp jag i pyjamasen tog jag kväll.
Då var klockan tio i elva.
Så får man väl göra ibland.
Edit: Och nu kom posten! Med paket från Fröken Evans! Fyllt med saltlakrits! Gulle, gulle du!
På måndag är det jag som postar vinägerchip. :)
Oraklet Myra har sällan fel, men nu hade hon det. Tack o lov. Och var tom glad över det.
For ner till hästarna vid halv nio och bytte täcken på dem. Det hade visserligen inte gått igenom något, men jag byter hellre för tidigt än för sent. Stod och trängdes med både hästar och hundar i vindskyddet medan regnet vräkte ner. Det är helt sjukt vad det regnar!
Hem, frukost, dusch och sedan kröp jag i pyjamasen tog jag kväll.
Då var klockan tio i elva.
Så får man väl göra ibland.
Edit: Och nu kom posten! Med paket från Fröken Evans! Fyllt med saltlakrits! Gulle, gulle du!
På måndag är det jag som postar vinägerchip. :)
Senaste dagarna i MyrStacken
I fredags morse kallade Maken mig för 'Smartskalle', vilket fick LillMyra att kasta sig raklång i sängen och skratta tills hon kiknade.
Får man göra så!?
Kanske.
Kanske just för att jag inte var så smart.
Just bara precis då, såklart. Ingen regel utan undantag.
Fast det är inget vi behöver prata högt om.
I lördags kallade han sina barn för Monkeys.
-Then you're a pig! tjoade LillMyra tillbaka, vilket fick MyrMamman att vika sig av skratt.
Men som man säger; Skrattar mest som skrattar sist, för:
-And Mummy is a cow! gastade MellanMyra sekunden senare, vilket resulterade i att även MyrPappa fick sig ett gott skratt.
Hur lyckades båda SmåMyrorna få in sådana fullträffar (!?) på sina stackars föräldrar?
Jag slickar mina insultment-sår och tröstar mig så gott jag kan med att de faktiskt inte riktigt hade koll på meningen i det engelska språket. Vi pratade faktiskt bara om djur!
Eller...?
Söndagen bjöd på sol och värme och tog oss i sinnet tillbaka till en underbar dag tidigare i somras. J och jag beslöt oss raskt för att göra långturen till slottet i repris.
Hästarna vet hur man beter sig på en parkering.
Man parkerar sig helt enkelt.
Måndag morgon var det återigen grått och blött. Dammsugit, bakat och suttit i soffan med laptopen i knät. Mer spännande än så blev det inte idag.
Ganska skönt ändå. Att ibland inte göra någonting.
Får man göra så!?
Kanske.
Kanske just för att jag inte var så smart.
Just bara precis då, såklart. Ingen regel utan undantag.
Fast det är inget vi behöver prata högt om.
I lördags kallade han sina barn för Monkeys.
-Then you're a pig! tjoade LillMyra tillbaka, vilket fick MyrMamman att vika sig av skratt.
Men som man säger; Skrattar mest som skrattar sist, för:
-And Mummy is a cow! gastade MellanMyra sekunden senare, vilket resulterade i att även MyrPappa fick sig ett gott skratt.
Hur lyckades båda SmåMyrorna få in sådana fullträffar (!?) på sina stackars föräldrar?
Jag slickar mina insultment-sår och tröstar mig så gott jag kan med att de faktiskt inte riktigt hade koll på meningen i det engelska språket. Vi pratade faktiskt bara om djur!
Eller...?
Söndagen bjöd på sol och värme och tog oss i sinnet tillbaka till en underbar dag tidigare i somras. J och jag beslöt oss raskt för att göra långturen till slottet i repris.
Hästarna vet hur man beter sig på en parkering.
Man parkerar sig helt enkelt.
Måndag morgon var det återigen grått och blött. Dammsugit, bakat och suttit i soffan med laptopen i knät. Mer spännande än så blev det inte idag.
Ganska skönt ändå. Att ibland inte göra någonting.
Mare, Mare. Vad gör man med en söndagmorgon?
Sista dagen idag. Imorgon börjar skolan igen. Vardagen kommer återigen att inta sin vanliga form. Vi har haft en bra vecka. Mycket roligt, såklart lite bråk, men mest en massa mysigt. Det har hunnits med cykelturer, lekplatser, sandbrottning, kaninpromenader, kompisar, pyjamasparty, sena kvällar, för mycket godis, glass vid havet och mycket mer. Dagarna flyger fram.
En stor nackdel med att ha dem hemma om dagarna, nu när kvällarna är mörka, är att jag bara har mornarna på mig att hinna med mina hästar. Jag har varit uppe vid sju-snåret vareviga dag och sett till att vara färdig och hemma igen till tio, då Maken måste fara till studion.
Idag fick jag veckans första sovmorgon. J och jag ska inte ut och rida förrän senare på förmiddagen.
Härligt. Eller...?
Kvart i fem (!) vaknar jag och kan omöjligt somna om igen. Kvart i fem. Va' sjutton ska jag göra uppe kvart i fem en söndagmorgon? Det är ju löjligt.
Jag har hört att gamla människor vaknar tidigt. Inte ungdomar.
Så varför jag!?
Jag menar. Knappt torr bakom öronen, fortfarande tonårsfinnar i ansiktet och (definitivt!) inga ringar under ögonen. Inte ens kvart i fem en söndagmorgon...
Nu sitter jag här och funderar över vad vi ska ha till lunch. Morgonpromenaden med hundarna är avklarad, tidningen läst, teet uppdrucket, sadlarna framtagna och ridkläderna på.
SmåMyror springer runt i pyjamas och morgonrock. Maken ligger fortfarande kvar i sängen.
Livet är inte rättvist.
En stor nackdel med att ha dem hemma om dagarna, nu när kvällarna är mörka, är att jag bara har mornarna på mig att hinna med mina hästar. Jag har varit uppe vid sju-snåret vareviga dag och sett till att vara färdig och hemma igen till tio, då Maken måste fara till studion.
Idag fick jag veckans första sovmorgon. J och jag ska inte ut och rida förrän senare på förmiddagen.
Härligt. Eller...?
Kvart i fem (!) vaknar jag och kan omöjligt somna om igen. Kvart i fem. Va' sjutton ska jag göra uppe kvart i fem en söndagmorgon? Det är ju löjligt.
Jag har hört att gamla människor vaknar tidigt. Inte ungdomar.
Så varför jag!?
Jag menar. Knappt torr bakom öronen, fortfarande tonårsfinnar i ansiktet och (definitivt!) inga ringar under ögonen. Inte ens kvart i fem en söndagmorgon...
Nu sitter jag här och funderar över vad vi ska ha till lunch. Morgonpromenaden med hundarna är avklarad, tidningen läst, teet uppdrucket, sadlarna framtagna och ridkläderna på.
SmåMyror springer runt i pyjamas och morgonrock. Maken ligger fortfarande kvar i sängen.
Livet är inte rättvist.
Lugnt som i graven
SmåMyrorna är tillbaka i skolan.
Prinsessan lider av högsommar- (jorå!) -värmen , medan Fulen lapar sol som värsta turisten.
Fru Silversvart glider sen förra veckan omkring i sina nya skor. Idag fick Herr fux på sig sina. Premiär för hans del, och han glider inte alls. Tycker det är konstigt. Och troligtvis onödigt. Men vi vill inte ha mer hål i hovarna...
Myrmormor städar huset och tar hand om både MyrFöräldrar och SmåMyror.
Och tar med mig och storshoppar på Ikea.
MyrPappa har haft inbrott, glassplitter, polisen och halva CSI i studion.
Grannen lite längre bort på gatan var tvungen att åka till sjukan, men var för tung för kranbilen för att lyftas ut ur huset, så de fick ringa till stOOra helikoptern, men det gick inte heller, så fyra timmar och ett halvt rivet hus senare så var den 'lilla' farbrorn ute på gatan.
Prinsessan lider av högsommar- (jorå!) -värmen , medan Fulen lapar sol som värsta turisten.
Fru Silversvart glider sen förra veckan omkring i sina nya skor. Idag fick Herr fux på sig sina. Premiär för hans del, och han glider inte alls. Tycker det är konstigt. Och troligtvis onödigt. Men vi vill inte ha mer hål i hovarna...
Myrmormor städar huset och tar hand om både MyrFöräldrar och SmåMyror.
Och tar med mig och storshoppar på Ikea.
MyrPappa har haft inbrott, glassplitter, polisen och halva CSI i studion.
Grannen lite längre bort på gatan var tvungen att åka till sjukan, men var för tung för kranbilen för att lyftas ut ur huset, så de fick ringa till stOOra helikoptern, men det gick inte heller, så fyra timmar och ett halvt rivet hus senare så var den 'lilla' farbrorn ute på gatan.
Förskräckligt smala dörrar i det här landet...
Själv hästar jag mest.
Händer nästan ingenting om dagarna.
Tack själv då?
Själv hästar jag mest.
Händer nästan ingenting om dagarna.
Tack själv då?
Äntligen sommar
Det här är helt underbart.
Solen strålar från en klarblå himmmel, och har så gjort i flera dagar. Temperaturen stiger en bra bit över 20-strecket om dagarna, även om nätterna fortfarande är ganska kyliga.
Hästarna, som började sätta päls under regnperioden, har börjat släppa den nu igen. Jag har nog aldrig haft hästar som fäller i slutet på juli!
Igår tog vi paus från nästan allt, och höll oss inomhus större delen av dagen. Välbehövligt, kan jag säga.
Vi har knappt varit hemma sen skolan slutade. Lämnar huset vid senast nio om mornarna och är max hemma och äter lunch innan det bär av igen. Äntrar sen huset lagom till kvällsmat och läggdags. Precis som det ska va', och vi trivs. Men det är slitsamt. SmåMyrorna är så trötta så de knappt håller ihop.
Lilla Ful tyckte det var allt annat än roligt att ha en vilodag bara sådär, han travade runt i huset som en osalig ande och såg allmänt olycklig ut. Då jag skulle sätta mig vid datorn, kom han och demonstrerade ännu tydligare hur tråååkigt han tyckte att det var.
Ser ni att han sover!
Herr Fux börjar äntligen bli bättre igen. Efter att hägnat av en hörna, så han inte kan fara runt, och haft värmebandage runt hovarna, går han riktigt bra idag. Han är så duktig, och finner sig i alla behandling, även om det lyser osäkerhet om honom. Han förstår inte alls vitsen med att ha skräp runt fötterna...
(Det finns massa nya bilder på min andra sida, för er som har lösen dit.)
Solen strålar från en klarblå himmmel, och har så gjort i flera dagar. Temperaturen stiger en bra bit över 20-strecket om dagarna, även om nätterna fortfarande är ganska kyliga.
Hästarna, som började sätta päls under regnperioden, har börjat släppa den nu igen. Jag har nog aldrig haft hästar som fäller i slutet på juli!
Igår tog vi paus från nästan allt, och höll oss inomhus större delen av dagen. Välbehövligt, kan jag säga.
Vi har knappt varit hemma sen skolan slutade. Lämnar huset vid senast nio om mornarna och är max hemma och äter lunch innan det bär av igen. Äntrar sen huset lagom till kvällsmat och läggdags. Precis som det ska va', och vi trivs. Men det är slitsamt. SmåMyrorna är så trötta så de knappt håller ihop.
Lilla Ful tyckte det var allt annat än roligt att ha en vilodag bara sådär, han travade runt i huset som en osalig ande och såg allmänt olycklig ut. Då jag skulle sätta mig vid datorn, kom han och demonstrerade ännu tydligare hur tråååkigt han tyckte att det var.
Ser ni att han sover!
Herr Fux börjar äntligen bli bättre igen. Efter att hägnat av en hörna, så han inte kan fara runt, och haft värmebandage runt hovarna, går han riktigt bra idag. Han är så duktig, och finner sig i alla behandling, även om det lyser osäkerhet om honom. Han förstår inte alls vitsen med att ha skräp runt fötterna...
(Det finns massa nya bilder på min andra sida, för er som har lösen dit.)
Fullt ös - medvetslös
Här är det antingen eller. Hela tiden.
Solen har fått fäste och dagarna tillbringas mestadels utomhus.
Herr Fux har fått grus upptryckt innanför hovväggen, och har varit halt i ett par veckor. Först pga trycket från gruset och sen pga av hovslagaren har varit där och grävt stora hål. Nu är han dock på G igen, och ska sättas igång.
N trillade och bröt handleden på två ställen, så jag blev helt plötsligt med två hästar till i några veckor. S är på semester så L och jag tar hand om hennes två hästar också, och nästa vecka åker L iväg och lämnar sina fem i A's och min vård.
Det är mycket häst just nu, skulle man kunna säga.
SmåMyrorna är på 'Sommarlovs-klubb' i grannbyn mellan tio och tolv, tre dagar i veckan. Sen är det kompisar hit och kompisar dit, lekplatser och stranden, klättra bland klipporna och rulla nedför sanddyner. Jag nickar mest och gör som de säger.
Första karnevalen gick av stapeln förra helgen. Dåligt med folk pga vädret, men vi var tappra i några timmar och åkte karuseller på löpande band. MellanMyra har lovat dyrt och heligt att ALDRIG åka spöktåg mer. Det var en kille med monstermask som jagade oss genom halva åkturen och även jag höll på att kissa ner mig när han kom farandes...
Både Maken och jag har tagit tag i hundarna igen. Inte en dag försent. De har varit lite åsidosatta ett tag och lagt sig till med diverse små olater, såsom dålig hörsel jag-har-inte-lust- attityd och nu-förstår-jag-ingenting- blick osv.
Men nu så, så börjar det bli trevliga(re) hundar av dem igen.
Och nu: Mot hästarna. Jag är sen idag. (pga Makens huvudvärk!? Hmm...)
So long
PS: Hemska Jenny har lagt ut bilder från midsommar. Jag är inte så säker på vad hon egentligen tycker om mig...
Solen har fått fäste och dagarna tillbringas mestadels utomhus.
Herr Fux har fått grus upptryckt innanför hovväggen, och har varit halt i ett par veckor. Först pga trycket från gruset och sen pga av hovslagaren har varit där och grävt stora hål. Nu är han dock på G igen, och ska sättas igång.
N trillade och bröt handleden på två ställen, så jag blev helt plötsligt med två hästar till i några veckor. S är på semester så L och jag tar hand om hennes två hästar också, och nästa vecka åker L iväg och lämnar sina fem i A's och min vård.
Det är mycket häst just nu, skulle man kunna säga.
SmåMyrorna är på 'Sommarlovs-klubb' i grannbyn mellan tio och tolv, tre dagar i veckan. Sen är det kompisar hit och kompisar dit, lekplatser och stranden, klättra bland klipporna och rulla nedför sanddyner. Jag nickar mest och gör som de säger.
Första karnevalen gick av stapeln förra helgen. Dåligt med folk pga vädret, men vi var tappra i några timmar och åkte karuseller på löpande band. MellanMyra har lovat dyrt och heligt att ALDRIG åka spöktåg mer. Det var en kille med monstermask som jagade oss genom halva åkturen och även jag höll på att kissa ner mig när han kom farandes...
Både Maken och jag har tagit tag i hundarna igen. Inte en dag försent. De har varit lite åsidosatta ett tag och lagt sig till med diverse små olater, såsom dålig hörsel jag-har-inte-lust- attityd och nu-förstår-jag-ingenting- blick osv.
Men nu så, så börjar det bli trevliga(re) hundar av dem igen.
Och nu: Mot hästarna. Jag är sen idag. (pga Makens huvudvärk!? Hmm...)
So long
PS: Hemska Jenny har lagt ut bilder från midsommar. Jag är inte så säker på vad hon egentligen tycker om mig...
Joråsåattmenvisst
Både idag och förra söndagen har vi haft fint väder. Tom badväder. Inte illa.
SmåMyror rasar av sig som tokar i vattnet.
Efter ett tag får vi trevligt sällskap.
Det är inte bara MyrMamma som också skulle vilja...
SmåMyror rasar av sig som tokar i vattnet.
Efter ett tag får vi trevligt sällskap.
Det är inte bara MyrMamma som också skulle vilja...
Snyft och suck
Veckans tema på morgonprogrammet på radion som jag vaknar till om mornarna, är 'Songs that makes you cry.'
Så varenda morgon ligger jag och drar mig till ett antal stora ballader.
Å skitans vad de väcker minnen. Jag går omkring i nån sorts melankolisk dvala resten av dagen...
Vilka är era största lip-sånger?
Så varenda morgon ligger jag och drar mig till ett antal stora ballader.
Å skitans vad de väcker minnen. Jag går omkring i nån sorts melankolisk dvala resten av dagen...
Vilka är era största lip-sånger?
Vill bara...
...önska alla en trevlig fredagkväll.
Här ska vi snart landa i soffan, med tacos, godis och 'America's got talent' på dumburken.
Om jag bara får in mina barn nån gång. Var de nu håller hus... ;)
Här ska vi snart landa i soffan, med tacos, godis och 'America's got talent' på dumburken.
Om jag bara får in mina barn nån gång. Var de nu håller hus... ;)
Här kör vi inte med röda strumpor...
Under de varma härliga sommardagarna, så tvättas det flitigt hos grannarna. De är smarta. Passar på att hänga ut då det torkar fort.
Hos MyrFamiljen ser du då ingen tvätt som fladdrar i vinden. Myra tvättar endast regniga dagar, för det är då hon befinner sig inom husets fyra väggar, och då får hon finna sig i att hänga tvätten inne också. Trots att hon vet att det inte får plats att hänga mer än tre maskiner i taget på tvättställningen, så tvättas det ofta minst fyra, vilket resulterar i att det hänger tvätt precis överallt. Dörrar, stolar, trappräcke och sänggavlar. Snyggt och hemtrevligt. *not!*
Ibland missas det att tömma fickorna också. Ofta slutar det, om än med lite dramatik, lycklig.
Igår slutade det såhär:
Varför springer skitungen runt med illrött papper i fickan?
Och varför skulle det missas att tömma just DE byxorna?
Och varför trycks det alltid in så MYCKET vittvätt i en och samma maskin?
Jag har satt färg på tillvaron, kan man säga.
Röda fläckar på precis allt.
*mutter*
Hos MyrFamiljen ser du då ingen tvätt som fladdrar i vinden. Myra tvättar endast regniga dagar, för det är då hon befinner sig inom husets fyra väggar, och då får hon finna sig i att hänga tvätten inne också. Trots att hon vet att det inte får plats att hänga mer än tre maskiner i taget på tvättställningen, så tvättas det ofta minst fyra, vilket resulterar i att det hänger tvätt precis överallt. Dörrar, stolar, trappräcke och sänggavlar. Snyggt och hemtrevligt. *not!*
Ibland missas det att tömma fickorna också. Ofta slutar det, om än med lite dramatik, lycklig.
Igår slutade det såhär:
Varför springer skitungen runt med illrött papper i fickan?
Och varför skulle det missas att tömma just DE byxorna?
Och varför trycks det alltid in så MYCKET vittvätt i en och samma maskin?
Jag har satt färg på tillvaron, kan man säga.
Röda fläckar på precis allt.
*mutter*
Tröttare än tröttast
Jag fattar inte.
Jag har ingen, what so ever, energi kvar.
Får tvinga mig att hålla mig vaken och igång tills det är dags att lägga SmåMyrorna. Så fort de är i säng så landar jag i soffan och redan vid nio - halv tio så sover jag nästan. Ögonlocken är tunga som bly och jag gäspar så tårarna rinner hela tiden.
Kravlar mig upp för trappan, via badrummet, och in i sängen. Somnar direkt och märker inte ens när Maken kommer och lägger sig.
Men vid två-snåret börjar det. Jag vaknar, titttar på klockan, suckar, vänder på mig och somnar efter ett tag om.
Samma sak en fyrtiofem minuter senare. Och en timme senare. Och en halvtimme senare. Och ...
När klockan ringer kvart i åtta är jag ofta redan uppe, och har så varit ett tag.
Eller så ligger jag kvar som förlamad av trötthet. Tar mig på ren vilja upp ur sängen och får iväg ungarna till skolan och hundarna på promenad. Tar mig ner till hästarna och fodrar, rider, pysslar och mockar. Allt i halvfart.
Hemma vid ett-tiden igen och däckar i soffan. Får ställa klockan så jag inte somnar ifrån när jag ska hämta i skolan.
Varje dag.
Jag fattar inte...
Jag har ingen, what so ever, energi kvar.
Får tvinga mig att hålla mig vaken och igång tills det är dags att lägga SmåMyrorna. Så fort de är i säng så landar jag i soffan och redan vid nio - halv tio så sover jag nästan. Ögonlocken är tunga som bly och jag gäspar så tårarna rinner hela tiden.
Kravlar mig upp för trappan, via badrummet, och in i sängen. Somnar direkt och märker inte ens när Maken kommer och lägger sig.
Men vid två-snåret börjar det. Jag vaknar, titttar på klockan, suckar, vänder på mig och somnar efter ett tag om.
Samma sak en fyrtiofem minuter senare. Och en timme senare. Och en halvtimme senare. Och ...
När klockan ringer kvart i åtta är jag ofta redan uppe, och har så varit ett tag.
Eller så ligger jag kvar som förlamad av trötthet. Tar mig på ren vilja upp ur sängen och får iväg ungarna till skolan och hundarna på promenad. Tar mig ner till hästarna och fodrar, rider, pysslar och mockar. Allt i halvfart.
Hemma vid ett-tiden igen och däckar i soffan. Får ställa klockan så jag inte somnar ifrån när jag ska hämta i skolan.
Varje dag.
Jag fattar inte...
Att göra...
...en höna av en fjäder. Eller en smärre skog av ett par träd.
Nog för att träden var lite övervuxna, men att de skulle föröka sig i mängd så fort de landade på backen, det hade jag inte räknat med. De tar ju upp halva trädgården.
Och då är det bara en del av dem. De som blöder får vi vänta med till i höst.
Fulen syns inte ens. Han är där inne någonstans. Bakom. Under.
Och nu återstår bara att få iväg skiten.
Men vi ser banne mig ända till Mariannelund. :)
Nog för att träden var lite övervuxna, men att de skulle föröka sig i mängd så fort de landade på backen, det hade jag inte räknat med. De tar ju upp halva trädgården.
Och då är det bara en del av dem. De som blöder får vi vänta med till i höst.
Fulen syns inte ens. Han är där inne någonstans. Bakom. Under.
Och nu återstår bara att få iväg skiten.
Men vi ser banne mig ända till Mariannelund. :)
Solsken och havsbris
Man vänjer sig fort. Det har varit sån himla härlig sommarvärme i flera veckor nu.
Idag kom det friska vindar från havet. Och då tycker jag att det är kallt. Inte bara lite kyligt (som det egentligen är), utan faktiskt kallt.
Satte mig i lä bland klipporna, med en bok, och njöt av våren och lugnet.
SmåMyrorna var på äventyr. De for runt och utforskade varenda kvadratmeter. Lekte kurragömma bland klipporna, kastade stenar i vattnet, samlade på snäckor.
Hundarna fick stanna hemma idag. From 1:a maj så är det hundförbud vid strandpromenaden.
Kanske därför jag tyckte det var så lugnt. Bara två att hålla ordning på, istället för fyra.
Idag kom det friska vindar från havet. Och då tycker jag att det är kallt. Inte bara lite kyligt (som det egentligen är), utan faktiskt kallt.
Satte mig i lä bland klipporna, med en bok, och njöt av våren och lugnet.
SmåMyrorna var på äventyr. De for runt och utforskade varenda kvadratmeter. Lekte kurragömma bland klipporna, kastade stenar i vattnet, samlade på snäckor.
Hundarna fick stanna hemma idag. From 1:a maj så är det hundförbud vid strandpromenaden.
Kanske därför jag tyckte det var så lugnt. Bara två att hålla ordning på, istället för fyra.
It wasn't me, it was my neighbour.
Här ligger man mysigt nerbäddad i soffan. Kuddar till både höger och vänster, och GammelMyrFarmors hemvävda pläd och Fulen över sig.
Hostar gör jag, snorar gör jag, och ögonen rinner. Men annars är det bra. Ganska skönt att inte lyfta ett finger på en hel dag. (Om jag ska vara ärlig, så är det för fjärde dagen i rad. Men shyyy.)
Största ansträngningen hittills har varit att sträcka mig efter fjärrkontrollen till Tv:n.
Så ringer det på dörren!
Va! Då måste jag ju resa på mig. *suck*
Tanken att strunta i det hinner fara genom huvudet, men jag puttar undan Fulen och masar mig upp och ut i hallen. Precis när jag trycker ner dörrhandtaget så slår det mig.
Fasen!
Håret står på ända, det är varken tvättat eller borstat. Näsan är sårig och illröd av allt snytande. Ögonen röda och svullna. Kläderna är fulla av hundhår, och jag har inte ens borstat tänderna.
Men då var det ju så dags. Bara att öppna dörren och se... eh... glad ut.
Utanför står det två poliser!?
Barna! hinner jag tänka, och pulsen går upp.
Men poliserna nickar artigt och frågar om det är våran BMW som står parkerad utanför.
-Yes, it is. får jag ur mig, samtidigt som jag tänker nåt i stil med 'Maken! Vad f-n är det som har hänt?' Pulsen går inte direkt ner igen.
-We just want to make you aware of that your car is unlocked. log den ena polisen.
-And your cd-player is in the car. fortsatte polis nr 2. 'Someone might take it.'
Sen strosade de sakta vidare utmed gatan, med händerna på ryggen och med en vaggande ankgång. Precis så som poliser gör.
Jag undrar jag, hur många fler goda gärningar som hinns med under dagen...
:D
Hostar gör jag, snorar gör jag, och ögonen rinner. Men annars är det bra. Ganska skönt att inte lyfta ett finger på en hel dag. (Om jag ska vara ärlig, så är det för fjärde dagen i rad. Men shyyy.)
Största ansträngningen hittills har varit att sträcka mig efter fjärrkontrollen till Tv:n.
Så ringer det på dörren!
Va! Då måste jag ju resa på mig. *suck*
Tanken att strunta i det hinner fara genom huvudet, men jag puttar undan Fulen och masar mig upp och ut i hallen. Precis när jag trycker ner dörrhandtaget så slår det mig.
Fasen!
Håret står på ända, det är varken tvättat eller borstat. Näsan är sårig och illröd av allt snytande. Ögonen röda och svullna. Kläderna är fulla av hundhår, och jag har inte ens borstat tänderna.
Men då var det ju så dags. Bara att öppna dörren och se... eh... glad ut.
Utanför står det två poliser!?
Barna! hinner jag tänka, och pulsen går upp.
Men poliserna nickar artigt och frågar om det är våran BMW som står parkerad utanför.
-Yes, it is. får jag ur mig, samtidigt som jag tänker nåt i stil med 'Maken! Vad f-n är det som har hänt?' Pulsen går inte direkt ner igen.
-We just want to make you aware of that your car is unlocked. log den ena polisen.
-And your cd-player is in the car. fortsatte polis nr 2. 'Someone might take it.'
Sen strosade de sakta vidare utmed gatan, med händerna på ryggen och med en vaggande ankgång. Precis så som poliser gör.
Jag undrar jag, hur många fler goda gärningar som hinns med under dagen...
:D
Motarbetad
Förkylningen vägrar ge sig. Endast huvudvärken har gett med sig något.
Igår samlade jag kraft nog att följa med ner till havet, där jag satte mig på klipporna med MyrPappa och tittade på, medan SmåMyror och hundar rasade av sig. Redan efter en halvtimme gick vi hem igen, och den lilla utflykten däckade mig resten av dagen.
Gjorde åt dagens lilla energi på att ta mig till hästarna och klappa lite på dem, så nu ligger jag däck i soffan igen.
Känns bra. Jag ligger i soffan, medan SmåMyrorna städar. Så borde det vara oftare. :)
Min mobiltelefon dog nyss, och laddaren är i Sverige. Hur nöjd är man med sig själv då?
Det är dessutom en ovanlig telefon, så jag kan inte låna laddare av nån. Och att köpa kostar myyycket mer än att få min gamla skickad hit. Bara att plocka fram tålamodet och vänta på posten.
Men det är just nu som jag behöver telefonen extra mycket.
Bara för att den inte fungerar.
Eller hur! ;)
Sen lyckades jag ha sönder ena öronsnäckan till min Skype. Dålig kvalite´, måste jag säga. För visst borde de tåla att bada i Tropicana Apelsinjuice?
Så kan jag inte kommentera på blogg.se heller.
Jag undrar jag, om allt det tekniska har sagt upp bekantskapen med mig.
Hoppas det bara är kortvarigt. *s*
Igår samlade jag kraft nog att följa med ner till havet, där jag satte mig på klipporna med MyrPappa och tittade på, medan SmåMyror och hundar rasade av sig. Redan efter en halvtimme gick vi hem igen, och den lilla utflykten däckade mig resten av dagen.
Gjorde åt dagens lilla energi på att ta mig till hästarna och klappa lite på dem, så nu ligger jag däck i soffan igen.
Känns bra. Jag ligger i soffan, medan SmåMyrorna städar. Så borde det vara oftare. :)
Min mobiltelefon dog nyss, och laddaren är i Sverige. Hur nöjd är man med sig själv då?
Det är dessutom en ovanlig telefon, så jag kan inte låna laddare av nån. Och att köpa kostar myyycket mer än att få min gamla skickad hit. Bara att plocka fram tålamodet och vänta på posten.
Men det är just nu som jag behöver telefonen extra mycket.
Bara för att den inte fungerar.
Eller hur! ;)
Sen lyckades jag ha sönder ena öronsnäckan till min Skype. Dålig kvalite´, måste jag säga. För visst borde de tåla att bada i Tropicana Apelsinjuice?
Så kan jag inte kommentera på blogg.se heller.
Jag undrar jag, om allt det tekniska har sagt upp bekantskapen med mig.
Hoppas det bara är kortvarigt. *s*
Orättvisare än orättvisast!
Vi har strålade solsken, vindstilla och en bra bit över 20 grader varmt.
SmåMyrorna vill vara ute. Cykla, vara på lekplatsen, gå ner till havet. äta glass.
Hundarna vill springa i strandkanten, jaga måsar och strosa runt bland sanddynerna.
Hästarna vill bli pysslade med och vara ute på långturer. (Jodå. Det vill de visst!)
MyrPappa vill umgås med sin familj. Utomhus i det fina vädret. Och leka med sin motorcykel.
Och jag vill göra alltihop.
Istället halvligger jag i soffan och är galet förkyld. Svettas och fryser om vartannat och snorar i samma takt som vattnet forsar i Niagarafallen. Jag nyser. Ögonen rinner. Och jag har ett underbart tryck över tinningarna.
SmåMyrorna är rastlösa och gör av med energin på att bråka.
Hundarna är rastlösa och gör av med energin på att traska omkring som osaliga andar.
Hästarna äter säkert för mycket gräs, och mår alldeles prima i solen.
MyrPappa jobbar och sliter i studion.
Och jag ligger och tycker synd om mig själv.
Idag är jag allt annat än nöjd med livet.
SmåMyrorna vill vara ute. Cykla, vara på lekplatsen, gå ner till havet. äta glass.
Hundarna vill springa i strandkanten, jaga måsar och strosa runt bland sanddynerna.
Hästarna vill bli pysslade med och vara ute på långturer. (Jodå. Det vill de visst!)
MyrPappa vill umgås med sin familj. Utomhus i det fina vädret. Och leka med sin motorcykel.
Och jag vill göra alltihop.
Istället halvligger jag i soffan och är galet förkyld. Svettas och fryser om vartannat och snorar i samma takt som vattnet forsar i Niagarafallen. Jag nyser. Ögonen rinner. Och jag har ett underbart tryck över tinningarna.
SmåMyrorna är rastlösa och gör av med energin på att bråka.
Hundarna är rastlösa och gör av med energin på att traska omkring som osaliga andar.
Hästarna äter säkert för mycket gräs, och mår alldeles prima i solen.
MyrPappa jobbar och sliter i studion.
Och jag ligger och tycker synd om mig själv.
Idag är jag allt annat än nöjd med livet.
Jag tycker inte om dem!
De ploppar upp som Gubben i Lådan.
Överallt och hela tiden.
Från ingenstans.
Värre soldyrkare än tussilagon.
Jag tycker verkligen inte om dem. Inte på en fläck.
De varken hörs eller syns, eller finns heller för den delen.
Sekunden efter skiter hästarna knäck i spiral och bär sig åt som Bambi på hal is, och själv sätter man hjärtat i halsgropen och klamrar sig febrilt fast i manen för att inte göra en snygg (!?) djupdykning ner i asfalten.
Nä.
Tacka vet jag lastbilar och bussar. Traktorer och sopbilar. Grävmaskiner och motorcyklar.
De både hörs och syns. Ordentligt.
Så.
Jäkla cyklister! Förse er med lite odjud.
Montera fast en radio på styret. Sätt dit plastpärlor i hjulen. Sjung nåt.
Eller lär er att vissla, åtminstone.
Ni kommer ta död på mig annars...
Överallt och hela tiden.
Från ingenstans.
Värre soldyrkare än tussilagon.
Jag tycker verkligen inte om dem. Inte på en fläck.
De varken hörs eller syns, eller finns heller för den delen.
Sekunden efter skiter hästarna knäck i spiral och bär sig åt som Bambi på hal is, och själv sätter man hjärtat i halsgropen och klamrar sig febrilt fast i manen för att inte göra en snygg (!?) djupdykning ner i asfalten.
Nä.
Tacka vet jag lastbilar och bussar. Traktorer och sopbilar. Grävmaskiner och motorcyklar.
De både hörs och syns. Ordentligt.
Så.
Jäkla cyklister! Förse er med lite odjud.
Montera fast en radio på styret. Sätt dit plastpärlor i hjulen. Sjung nåt.
Eller lär er att vissla, åtminstone.
Ni kommer ta död på mig annars...
Jo tack, bra.
Själv då?
Hur har din dag varit?