Mysigt mitt i misären
Regnet vräker, sedan ett par veckor, ner mer eller mindre dygnet runt. Idag är det precis en vecka sedan som jag red sist. Innan dess var det ytterligare fyra dagar sedan. Hagen är som en swimmingpool med ett par cm vatten mest överallt, och vägen utanför är också täckt av vatten. LillMyra tjöt av skratt då vattnet sprutade ett par meter upp i luften där vi for fram med jeepen. Men det var bara jag och hundarna som vågade oss ut för att se till hästarna. MyrPappa och LillMyra åkte och tankade istället.
Tjurigt inser jag att jag nog får se hästarna som avställda för vintern. Beroende på väder så sätter jag igång dem igen under februari eller senast mars. Jag har alltid gjort så.Mina hästar får sällan sommarlov, men desto längre vinterlov istället. (Fast i Sverige delade jag upp det så de fick vila under den regniga hösten och sedan igen under den regniga senvintern. Dessemellan var det ju snö, och då kan man ju inte låta bli att rida för det är något av det roligaste som finns! ) Jag har aldrig förstått vitsen med att inte ta till vara på den underbara sommaren, och sedan sucka sig ut i regn, slask och kyla under dessa mörka vintermånader. Men så har jag också alltid haft turen att ha sommarbetet tillgängligt mer eller mindre runt knuten, så det har aldrig varit problem att rida dem under betesperioden. Och här finns det ändå ingen snö att fara runt i...
Det är tredje dagen idag som LillMyra är hemma från skolan. Den satans förkylningen tog ett grabbatag i min yngsta prinsessa och vägrar släppa taget. Hon hostar slem långt nerifrån lungorna, trots att hon snyter sig i tid och otid så är hon helt igentäppt i näsan och febern härjar i hennes kropp.
Men vi har mysigt. Vi tittar på samma film två gånger i rad. Vi bakar sockerkaka och äter den varm med jordgubbar och glass. Vi skriver julkort. Vi sitter och sjunger till High School Musical på Youtube. Och vi ligger i soffan och bara pratar.
Man får ta vara på stunderna då hon inte orkar hålla igång som den virvelvind hon föddes till.
Tjurigt inser jag att jag nog får se hästarna som avställda för vintern. Beroende på väder så sätter jag igång dem igen under februari eller senast mars. Jag har alltid gjort så.Mina hästar får sällan sommarlov, men desto längre vinterlov istället. (Fast i Sverige delade jag upp det så de fick vila under den regniga hösten och sedan igen under den regniga senvintern. Dessemellan var det ju snö, och då kan man ju inte låta bli att rida för det är något av det roligaste som finns! ) Jag har aldrig förstått vitsen med att inte ta till vara på den underbara sommaren, och sedan sucka sig ut i regn, slask och kyla under dessa mörka vintermånader. Men så har jag också alltid haft turen att ha sommarbetet tillgängligt mer eller mindre runt knuten, så det har aldrig varit problem att rida dem under betesperioden. Och här finns det ändå ingen snö att fara runt i...
Det är tredje dagen idag som LillMyra är hemma från skolan. Den satans förkylningen tog ett grabbatag i min yngsta prinsessa och vägrar släppa taget. Hon hostar slem långt nerifrån lungorna, trots att hon snyter sig i tid och otid så är hon helt igentäppt i näsan och febern härjar i hennes kropp.
Men vi har mysigt. Vi tittar på samma film två gånger i rad. Vi bakar sockerkaka och äter den varm med jordgubbar och glass. Vi skriver julkort. Vi sitter och sjunger till High School Musical på Youtube. Och vi ligger i soffan och bara pratar.
Man får ta vara på stunderna då hon inte orkar hålla igång som den virvelvind hon föddes till.
Home
'Another aeroplane,
Another sunny place,
I'm lucky, I know,
But I want to go home,
I've got to go home,
Let me go home
Im just to far,
From where you are,
I've got to come home,
Let me come home,
I've had my run,
Baby i'm down,
I want to come home'
Det är inte så längesedan (15:e februari -05 för att vara exakt) som Michael Buble släppte sitt album 'It's time' med balladen 'Home'.
Westlife har nu gjort en cover på denna ballad.
Den släpptes för drygt en månad sedan, spelas på radio dagarna i ända, visas på tv och sitter som en smäck på både Myra, MyrPappa och SmåMyror. Till MyrPappas frustration.
Men den ÄR bra.
Det är vilda diskussioner om vilken som är den bästa versionen.
Bubles original:
eller Westlifes cover:
Vad tycker ni?
Another sunny place,
I'm lucky, I know,
But I want to go home,
I've got to go home,
Let me go home
Im just to far,
From where you are,
I've got to come home,
Let me come home,
I've had my run,
Baby i'm down,
I want to come home'
Det är inte så längesedan (15:e februari -05 för att vara exakt) som Michael Buble släppte sitt album 'It's time' med balladen 'Home'.
Westlife har nu gjort en cover på denna ballad.
Den släpptes för drygt en månad sedan, spelas på radio dagarna i ända, visas på tv och sitter som en smäck på både Myra, MyrPappa och SmåMyror. Till MyrPappas frustration.
Men den ÄR bra.
Det är vilda diskussioner om vilken som är den bästa versionen.
Bubles original:
eller Westlifes cover:
Vad tycker ni?
Telefonsex
...eller iaf kärlek via sms.
På Tv går det sedan länge en reklam om att man, för endast (!) 9.99 pund, kan messa till ett nummer och sedan få namnet på sin äkta kärlek tillbakaskickat till sig.
Maken sitter på golvet och fixar med sin kamerautrustning när kvällens reklamen går. 'Jag tycker att du ska messa, och om det inte står mitt namn så flyttar jag.'
Hur fan ska jag lösa det? I ett land som inte ens kan stava till hans namn...
Jag tyckte att han skulle messa först, för visst går ålder före skönhet!?
På Tv går det sedan länge en reklam om att man, för endast (!) 9.99 pund, kan messa till ett nummer och sedan få namnet på sin äkta kärlek tillbakaskickat till sig.
Maken sitter på golvet och fixar med sin kamerautrustning när kvällens reklamen går. 'Jag tycker att du ska messa, och om det inte står mitt namn så flyttar jag.'
Hur fan ska jag lösa det? I ett land som inte ens kan stava till hans namn...
Jag tyckte att han skulle messa först, för visst går ålder före skönhet!?
Hon å han
Oh shit. Nu är det illa.
Riktigt illa.
Maken är dålig.
Riii-hi-hiktigt dålig.
Han har åkt på influensa.
Och inte vilken influensa som helst.
Utan den beryktade.
Den tuffa.
Den dödliga.
The Male Flu!
Han bär sig åt som om han skulle dö imorgon.
Men om nu så vore fallet, borde det inte vara jag som bar mig åt då!?
Riktigt illa.
Maken är dålig.
Riii-hi-hiktigt dålig.
Han har åkt på influensa.
Och inte vilken influensa som helst.
Utan den beryktade.
Den tuffa.
Den dödliga.
The Male Flu!
Han bär sig åt som om han skulle dö imorgon.
Men om nu så vore fallet, borde det inte vara jag som bar mig åt då!?
Mera sand
Om man är lat smart och vill köra slut på både ungar och hundar, så placerar man sig lämpligen med lite sand i backe emellan sig.
Funkar varje gång.
Frågan är hur länge tvättmaskinen kommer att fungera....
Funkar varje gång.
Frågan är hur länge tvättmaskinen kommer att fungera....
Sunday Roast Dinner
Jag behövde inte fundera så värst mycket över lunch igår. Efter att ha varit hos hästarna fick jag en halvtimma på mig att byta om och göra mig iordning, och så tog Maken med oss allihop på restaurang.
Det är stort här. Att äta ute på söndagarna. Man gör visst så. Sunday Roast Dinner. Och då ville inte vi vara sämre.
Mysigt var det. Och trevligt hade vi. Och tusan så mätta blev vi.
Fler söndagar åt folket! ;)
Det är stort här. Att äta ute på söndagarna. Man gör visst så. Sunday Roast Dinner. Och då ville inte vi vara sämre.
Mysigt var det. Och trevligt hade vi. Och tusan så mätta blev vi.
Fler söndagar åt folket! ;)
Happy Birthday
Det är helt sjukt vad tiden går. Tänk att det är ett år sedan.
Vi önskar dig en alldeles underbar dag!
Kramar i massor från Morbror MyrFar, Moster Myra och TokKusinerna.
Vi önskar dig en alldeles underbar dag!
Kramar i massor från Morbror MyrFar, Moster Myra och TokKusinerna.
På tal om föredöme
MyrPappa springer runt och sjunger Lilla Gullefjun för full hals.
Tror ni han behöver tas om hand?
Tror ni han behöver tas om hand?
Kvinnligt och manligt så det ryker
-Nu är du inte snäll! fräste jag och blängde på Maken.
-Jo, jag är alltid snäll. Det är bara det att du inte förstår det. försvarade han sig.
-Det är du inte alls. surade jag vidare.
Då suckar han först djupt och säger sedan med ett leende:
-Jo, jag försöker allt jag kan, enligt manlig logik, men så svarar du enligt kvinnlig logik, och då blir det ofta fel. Men jag ÄR snäll.
-Jo, jag är alltid snäll. Det är bara det att du inte förstår det. försvarade han sig.
-Det är du inte alls. surade jag vidare.
Då suckar han först djupt och säger sedan med ett leende:
-Jo, jag försöker allt jag kan, enligt manlig logik, men så svarar du enligt kvinnlig logik, och då blir det ofta fel. Men jag ÄR snäll.
Tiden går.
Ja herredjävlar.
Idag är det ylle.
För hela slanten.
Edit:
Alltså inte ylle som i kallt, utan ylle som i fira.
Och inte någon endaste säger grattis...
Idag är det ylle.
För hela slanten.
Edit:
Alltså inte ylle som i kallt, utan ylle som i fira.
Och inte någon endaste säger grattis...
Mammamobbing
-Du pratar bara strunt. var MellanMyras respons på det jag sa.
-Ja, det gör hon mest hela tiden. Det är bara att vänja sig. flinar MyrPappa.
-Jag pratar väl inte strunt heller! protesterar jag och blänger åt MyrPappas håll för att få honom att hålla sig utanför det hela.
-Jo, det gör du. Hela tiden. fnittrar MellanMyra
-Vad är strunt? flikar LillMyra in.
-Det är sånt som mamma säger som man kan strunta i. upplyser MellanMyra kvickt, och skrattar ännu mer.
-Hörredu du. Man struntar inte i vad mamma säger. fortsätter jag protestera.
I ögonvrån ser jag hur MyrPappa, den förädaren, ler med hela ansiktet och nickar i smyg åt MellanMyra.
-Fulen, Prinsessan, Lilla Fröken Skuttikring och fiskarna håller också med. fortsätter MellanMyra.
-Fy vad ni är taskiga mot mig. Men jag har iaf hästarna på min sida. muttrar jag.
-Nej, det har du inte. De tycker också att du pratar strunt. kommer det från LillMyra
-Det gör de inte alls. börjar jag, men blir avbruten av MellanMyra.
-Jo, de ringde innan.
Förtjänar jag inte mer respekt än detta?
Va?
Liiiite iaf!?
Skitungar och skräpkarl.
Vänta bara. Hämnden är ljuv!
-Ja, det gör hon mest hela tiden. Det är bara att vänja sig. flinar MyrPappa.
-Jag pratar väl inte strunt heller! protesterar jag och blänger åt MyrPappas håll för att få honom att hålla sig utanför det hela.
-Jo, det gör du. Hela tiden. fnittrar MellanMyra
-Vad är strunt? flikar LillMyra in.
-Det är sånt som mamma säger som man kan strunta i. upplyser MellanMyra kvickt, och skrattar ännu mer.
-Hörredu du. Man struntar inte i vad mamma säger. fortsätter jag protestera.
I ögonvrån ser jag hur MyrPappa, den förädaren, ler med hela ansiktet och nickar i smyg åt MellanMyra.
-Fulen, Prinsessan, Lilla Fröken Skuttikring och fiskarna håller också med. fortsätter MellanMyra.
-Fy vad ni är taskiga mot mig. Men jag har iaf hästarna på min sida. muttrar jag.
-Nej, det har du inte. De tycker också att du pratar strunt. kommer det från LillMyra
-Det gör de inte alls. börjar jag, men blir avbruten av MellanMyra.
-Jo, de ringde innan.
Förtjänar jag inte mer respekt än detta?
Va?
Liiiite iaf!?
Skitungar och skräpkarl.
Vänta bara. Hämnden är ljuv!
Myrpappa föredrar hjulben framför myrben
MyrPappa är så stolt över sin motorcykel. Han spenderar mer kvalitetstid med den än med mig. Han putsar och polerar, är ute och nöjesåker och träffar vänner, och säger att den går så bra så.
Det tar mig och SmåMyrorna sju minuter att gå till studion.
Det tar MyrPappa och motorcykeln trettio minuter att ta sig dit.
Jag tycker den är kass.
(Förra inlägget, hörrni. Missa inte det!)
Det tar mig och SmåMyrorna sju minuter att gå till studion.
Det tar MyrPappa och motorcykeln trettio minuter att ta sig dit.
Jag tycker den är kass.
(Förra inlägget, hörrni. Missa inte det!)
Nej betyder nej betyder nej
Finns det nån preskriptionstid på 'nej'?
Vad är det då som avgör hur länge?
Och är det isåfall nåt ungar har bättre koll på än föräldrar?
MellanMyra och MyrPappa diskuterade om marsvinsköpets vara eller icke vara. Igen.
Jag vet vem som vann. Igen.
Och vem som inte vann. Igen.
Vad är det då som avgör hur länge?
Och är det isåfall nåt ungar har bättre koll på än föräldrar?
MellanMyra och MyrPappa diskuterade om marsvinsköpets vara eller icke vara. Igen.
Jag vet vem som vann. Igen.
Och vem som inte vann. Igen.
A moment of truth
Jag bjuder här på LillMyras syn på oss MyrFöräldrar vilken, under vilt fnittrande, knåpades ihop förra helgen.
Och efter mycket överläggande med mig själv, så tar jag mod till mig och frågar:
Stämmer det, eller vad har ni för syn på oss?
:D
Det går banne mig i arv
Häromdagen skulle jag klä sofforna. Innan jag kunde göra det skulle jag bara dammsuga.
När jag ändå höll på att dammsuga, så kunde jag ju passa på att damma också.
Och om jag ändå dammar, så kan jag ju göra det ordentligt.
Sagt och gjort. Jag både dammsög och dammade precis överallt. Drog fram tv-bänken, tömde barskåpet (inte på det roliga sättet...) och tom dammade alla dvd och vhs.
MellanMyra kom och undrade vad jag höll på med. 'Städar' svarade jag.
Hon stod i dörröppningen och tittade en stund, sen sa hon: 'Kan jag städa lite på mitt rum, mamma?'
Jag tittade förvånat upp och fick ur mig ett 'Visst får du det', samtidigt som jag i mitt stilla sinne undrade vad som flugit i ungen.
Två timmar senare hade jag fortfarande inte klätt sofforna. Inte ens hämtat ner överdragen, som hängt på tork på trappräcket i över en vecka...
Och det var om möjligt stökigare än när jag började.
MellanMyra ropade uppifrån och undrade om det fanns nån dammtrasa. Hon skulle minsann också damma. Jag dammade snabbt det sista och travade sen uppför trappan med dammtrasan.
Jag blev helt tyst då jag klev in i rummet.
Såhär såg det ut där jag städade
Och såhär såg det ut där MellanMyra städade
Det går alltså i arv, menar ni...?
När jag ändå höll på att dammsuga, så kunde jag ju passa på att damma också.
Och om jag ändå dammar, så kan jag ju göra det ordentligt.
Sagt och gjort. Jag både dammsög och dammade precis överallt. Drog fram tv-bänken, tömde barskåpet (inte på det roliga sättet...) och tom dammade alla dvd och vhs.
MellanMyra kom och undrade vad jag höll på med. 'Städar' svarade jag.
Hon stod i dörröppningen och tittade en stund, sen sa hon: 'Kan jag städa lite på mitt rum, mamma?'
Jag tittade förvånat upp och fick ur mig ett 'Visst får du det', samtidigt som jag i mitt stilla sinne undrade vad som flugit i ungen.
Två timmar senare hade jag fortfarande inte klätt sofforna. Inte ens hämtat ner överdragen, som hängt på tork på trappräcket i över en vecka...
Och det var om möjligt stökigare än när jag började.
MellanMyra ropade uppifrån och undrade om det fanns nån dammtrasa. Hon skulle minsann också damma. Jag dammade snabbt det sista och travade sen uppför trappan med dammtrasan.
Jag blev helt tyst då jag klev in i rummet.
Såhär såg det ut där jag städade
Och såhär såg det ut där MellanMyra städade
Det går alltså i arv, menar ni...?
För många byxor
Jag har städat hela dan idag. Hela dan. Hoppat över både ridning och långpromenad.
Var inte nåt vidare poppis hos SmåMyrorna heller. De ville till stranden, sa de, och blev måttligt glada när svaret var nej.
Medan jag fortsatte att röja, så tog de med sig Prinsessan och Lilla Fröken Skuttikring och hade picknick på trädgården.
Fulen, som har svårt att låta bli den lilla hoppande saken, fick stanna inne. Men inte var han nån vidare städhjälp inte...
Jag har rensat i garderoberna också. (Var tvungen, då vi kom hem med tre kassar proppfulla med nya kläder igår. De skulle promt köpa kläder för alla födelsedagspengarna. Inte en enda leksak!)
Vet ni att SmåMyrorna hade fjorton par byxor som var för små! Ändå har de säkert en åtta - tio par var som fortfarande passar. Helt sjukt.
No more kläder, tjejer! Glöm det. Nu är det kläder till mamma som gäller.
När Maken kom hem gick jag genast till anfall. Glöm söndag och ryggläge i soffan. Har Myra fått för sig att det ska städas, så ska det! Idag fick hon även för sig att det skulle möbleras om hos SmåMyrorna. Så sagt och gjort.
Och eftersom jag kom med ide´n, så fick Maken stå för det praktiska.
Inte mer än rättvist. ;)
Var inte nåt vidare poppis hos SmåMyrorna heller. De ville till stranden, sa de, och blev måttligt glada när svaret var nej.
Medan jag fortsatte att röja, så tog de med sig Prinsessan och Lilla Fröken Skuttikring och hade picknick på trädgården.
Fulen, som har svårt att låta bli den lilla hoppande saken, fick stanna inne. Men inte var han nån vidare städhjälp inte...
Jag har rensat i garderoberna också. (Var tvungen, då vi kom hem med tre kassar proppfulla med nya kläder igår. De skulle promt köpa kläder för alla födelsedagspengarna. Inte en enda leksak!)
Vet ni att SmåMyrorna hade fjorton par byxor som var för små! Ändå har de säkert en åtta - tio par var som fortfarande passar. Helt sjukt.
No more kläder, tjejer! Glöm det. Nu är det kläder till mamma som gäller.
När Maken kom hem gick jag genast till anfall. Glöm söndag och ryggläge i soffan. Har Myra fått för sig att det ska städas, så ska det! Idag fick hon även för sig att det skulle möbleras om hos SmåMyrorna. Så sagt och gjort.
Och eftersom jag kom med ide´n, så fick Maken stå för det praktiska.
Inte mer än rättvist. ;)
Natten 2001-06-20/21
kommer jag ihåg som om det vore igår.
Liggandes i fosterställning, med min varma vetekudde över höfterna, försökte jag härda ut de kraftiga foglossningarna.
Värre än vanligt, tyckte jag. Hade inte sovit mycket alls.
Vetekudden hade svalnat (igen) och värken blev återigen värre. Ville inte väcka maken (en gång till....) utan lyckades ta mig ur sängen och upp för trappan. Det tog en hel evighet.
In med kudden i micron och sen tillbaka mot sängen.
Halvvägs ner i trappan tog det stopp.
Tvärstopp.
Kom varken upp eller ner.
Klamrade mig i panik fast i trappräcket med ena handen.
Den andra höll krampaktigt om vetekudden.
Det var så maken hittade mig en halvtimme senare....
Han ville upp för trappan, och vidare in till BB.
Jag ville ner för trappan och lägga mig och kramas med min kudde. Innan den svalnade.
Han ville väcka MellanMyra och lämna av henne hos MyrMormor.
Jag ville låta henne sova, och sen lämna henne på dagis som vanligt.
Han påpekade att MellanMyra kommit i vecka 36.
Jag påpekade att jag bara var i vecka 35.
Han tyckte jag var dum.
Jag tyckte han var löjlig.
Han fick ge sig.
Jag fick som jag ville.
Men sen kom värkarna.
I raketfrart.
Och bråttom blev det...
På ren envishet lyckades jag dra ut på det tills dagis öppnade så att MellanMyra kunde lämnas där, innan det var dags för BB. Och en massa lustgas. Någon annan bedövning var det inte tal om.
Nu ska vi upp och väcka våran 6-åring med bakelser, paket och sång.
Min älskade, underbara LillMyra.
Ett stort GRATTIS från mamma.
Jag älskar dig!
Kravlöst, gränslöst och för alltid.
(Kopia från förra året. Något omgjord.)
Liggandes i fosterställning, med min varma vetekudde över höfterna, försökte jag härda ut de kraftiga foglossningarna.
Värre än vanligt, tyckte jag. Hade inte sovit mycket alls.
Vetekudden hade svalnat (igen) och värken blev återigen värre. Ville inte väcka maken (en gång till....) utan lyckades ta mig ur sängen och upp för trappan. Det tog en hel evighet.
In med kudden i micron och sen tillbaka mot sängen.
Halvvägs ner i trappan tog det stopp.
Tvärstopp.
Kom varken upp eller ner.
Klamrade mig i panik fast i trappräcket med ena handen.
Den andra höll krampaktigt om vetekudden.
Det var så maken hittade mig en halvtimme senare....
Han ville upp för trappan, och vidare in till BB.
Jag ville ner för trappan och lägga mig och kramas med min kudde. Innan den svalnade.
Han ville väcka MellanMyra och lämna av henne hos MyrMormor.
Jag ville låta henne sova, och sen lämna henne på dagis som vanligt.
Han påpekade att MellanMyra kommit i vecka 36.
Jag påpekade att jag bara var i vecka 35.
Han tyckte jag var dum.
Jag tyckte han var löjlig.
Han fick ge sig.
Jag fick som jag ville.
Men sen kom värkarna.
I raketfrart.
Och bråttom blev det...
På ren envishet lyckades jag dra ut på det tills dagis öppnade så att MellanMyra kunde lämnas där, innan det var dags för BB. Och en massa lustgas. Någon annan bedövning var det inte tal om.
Nu ska vi upp och väcka våran 6-åring med bakelser, paket och sång.
Min älskade, underbara LillMyra.
Ett stort GRATTIS från mamma.
Jag älskar dig!
Kravlöst, gränslöst och för alltid.
(Kopia från förra året. Något omgjord.)
Ett klockrent dagboksinlägg
Det är ju sån sommar så man bara inte kan hålla sig inomhus. Härligt.
Dock är det för varmt för att få nåt vettigt gjort melln 11 - 16 om dagarna. Då går jag i dvala.
J skulle hämta mig kvart i åtta igår morse.
-Give me a ring if you're up earlier, sa jag kaxig på fredagkvällen.
-I will, sa hon och log.
När jag vaknade av telefonen på lördag mogon så var jag så trött, så att jag mest pratade svenska med stackars J, (vilket hon fick tala om för mig sen, för det hade jag inget minne av) men jag lovade dock att vara klar att hämtas inom 20 minuter. När vi lade på kikade jag på klockan. Tro f*n att jag var trött!! 05.40!! Hon ÄR galen.
Klockan är 06.35 när vi passerar åsnorna. Dimman ligger tät över bergen. (alla här säger berg så jag har automatiskt börjat göra det också, men i svenska mått är det bara en kulle och det har jag minsann talat om för dem! *s*)
Strax framme vid byn som vi ska ta oss igenom för att komma ner till havet.
Vi hade hela stranden för oss själva! Hästarna har precis självmant saktat av efter en lååång galopp, och vi har fortfarande en bra bit kvar till floden.
När vi följt floden ett par kilometer så svänger vi av och passerar efter ett tag den gamla slottsruinen. Dimman ligger fortfarande tät och det är nästan kusligt. :)
Vi bestämmer oss för att rida över berget hem...
...och börjar resan upp. Svårt att se på kortet, men det är riiiktigt brant.
Här ska vi bara ta oss ut ur kohagen...
...innan vi kan börja nedstigningen. Tom hästarna blir tagna av utsikten, de stannar alltid upp här och tittar ut över sanddynerna och havet. Dimman gör dock så det är svårt att se England på andra sidan. En solig dag ser man jättetydligt.
Tillbaka i hagen och satt av vid 09.20 och var hemma igen vid 10.
Kvällen avslutades med grillfest. Så himla trevligt, men jag är allt annat än pigg idag. Lite tung i huvudet. ;)
LillMyra slocknade i soffan vid halv ett, MellanMyra dök i säng en timme senare och då somnade även jag. MyrPappa tog hand om de gästerna som var kvar och de höll igång ända till framåt fyra.
Han ska få sova ett par timmar till, sen bär det av ner till hästarna, där vi ska tillbringa em med några andra familjer. Grilla, leka och bara vara.
Lite senare kommer J ner och vi ska ge oss av på en härlig kvällstur. Vem vet. Kanske jag kan få avsluta en toppenhelg med att galoppera in i solnedgången...
Dock är det för varmt för att få nåt vettigt gjort melln 11 - 16 om dagarna. Då går jag i dvala.
J skulle hämta mig kvart i åtta igår morse.
-Give me a ring if you're up earlier, sa jag kaxig på fredagkvällen.
-I will, sa hon och log.
När jag vaknade av telefonen på lördag mogon så var jag så trött, så att jag mest pratade svenska med stackars J, (vilket hon fick tala om för mig sen, för det hade jag inget minne av) men jag lovade dock att vara klar att hämtas inom 20 minuter. När vi lade på kikade jag på klockan. Tro f*n att jag var trött!! 05.40!! Hon ÄR galen.
Klockan är 06.35 när vi passerar åsnorna. Dimman ligger tät över bergen. (alla här säger berg så jag har automatiskt börjat göra det också, men i svenska mått är det bara en kulle och det har jag minsann talat om för dem! *s*)
Strax framme vid byn som vi ska ta oss igenom för att komma ner till havet.
Vi hade hela stranden för oss själva! Hästarna har precis självmant saktat av efter en lååång galopp, och vi har fortfarande en bra bit kvar till floden.
När vi följt floden ett par kilometer så svänger vi av och passerar efter ett tag den gamla slottsruinen. Dimman ligger fortfarande tät och det är nästan kusligt. :)
Vi bestämmer oss för att rida över berget hem...
...och börjar resan upp. Svårt att se på kortet, men det är riiiktigt brant.
Här ska vi bara ta oss ut ur kohagen...
...innan vi kan börja nedstigningen. Tom hästarna blir tagna av utsikten, de stannar alltid upp här och tittar ut över sanddynerna och havet. Dimman gör dock så det är svårt att se England på andra sidan. En solig dag ser man jättetydligt.
Tillbaka i hagen och satt av vid 09.20 och var hemma igen vid 10.
Kvällen avslutades med grillfest. Så himla trevligt, men jag är allt annat än pigg idag. Lite tung i huvudet. ;)
LillMyra slocknade i soffan vid halv ett, MellanMyra dök i säng en timme senare och då somnade även jag. MyrPappa tog hand om de gästerna som var kvar och de höll igång ända till framåt fyra.
Han ska få sova ett par timmar till, sen bär det av ner till hästarna, där vi ska tillbringa em med några andra familjer. Grilla, leka och bara vara.
Lite senare kommer J ner och vi ska ge oss av på en härlig kvällstur. Vem vet. Kanske jag kan få avsluta en toppenhelg med att galoppera in i solnedgången...
Slow down, will ya.
Det har varit en händelserik vecka. Vi har hunnit med två kalas, picknick-utflykter, lekplatser, långpromenader, glassätande, strandlekar, hästpyssel, stängsling, pyjamasparty, myskvällar, rollerbladesåkning, kompisar hit o kompisar dit, mycket regn men tack o lov mest sol. Listan could go on forever.
Idag är så äntligen skolan igång igen, och jag kan slappna av. Jag är ju helt slut! Lov är jobbigt! :)
MyrPappa, som pga resor och skit endast har tillbringat tre nätter hemma de senaste 11 dagarna, kommer hem ifrån Sverige ikväll. Så from imorgon så ska vi väl ändå vara back on track.
Tills dess så kan vi alltid ha gissningslek om vad han har med sig hem (till mig!).
Köper han saltlakrits? Eller går pengarna åt till snus? Kommer han ihåg bearnaisesåsen? Blir det rätt Marabou chokladkaka/or? Får han ner allt i väskan? Har han råd?
Hinner han med planet? Och får han med sig allt genom securityn?
Vad tror ni?
(PS: Snart är det midsommar, och jag behöver all hjälp jag kan få!)
Idag är så äntligen skolan igång igen, och jag kan slappna av. Jag är ju helt slut! Lov är jobbigt! :)
MyrPappa, som pga resor och skit endast har tillbringat tre nätter hemma de senaste 11 dagarna, kommer hem ifrån Sverige ikväll. Så from imorgon så ska vi väl ändå vara back on track.
Tills dess så kan vi alltid ha gissningslek om vad han har med sig hem (till mig!).
Köper han saltlakrits? Eller går pengarna åt till snus? Kommer han ihåg bearnaisesåsen? Blir det rätt Marabou chokladkaka/or? Får han ner allt i väskan? Har han råd?
Hinner han med planet? Och får han med sig allt genom securityn?
Vad tror ni?
(PS: Snart är det midsommar, och jag behöver all hjälp jag kan få!)
You do the maths.
Är det alla män, eller är det bara MyrFar i ett nötskal...?
Vi får tänka oss tillbaka lite.
Närmare bestämt till igår morse.
En kvart i nio sisådär.
MyrFar har några ärenden (som han ska hinna med innan studion öppnar vid 10.30), och jag ber att han släpper av mig hos hästarna på vägen.
10.18 ringer jag upp MyrFar och frågar om han är tillbaka än, eller om jag kan åka med hem igen, för det regnar, så jag tänker inte rida Fru Silversvart också.
Jodå, det får jag. Om jag står färdig vid grinden när han kommer, för han hinner inte vänta.
Jag säger att jag är färdig (med tanke på vad klockan är), och kan gå ner till grinden med en gång.
Men se det behöver jag inte, för han ska precis kliva in hemma hos L och 'säga hej i fem minuter'. (Fem minuter! Jo tack, det vet ju alla hur det går... )
Men jag fick vara klar om tio minuter.
Säger mannen som bör vara i studion om tio minuter!
Säger mannen som dessutom är femton minuters bilväg bort!
Säger mannen som dök upp först vid 10.53!
Jag svär, hans klocka går efter Pluto!
Vi får tänka oss tillbaka lite.
Närmare bestämt till igår morse.
En kvart i nio sisådär.
MyrFar har några ärenden (som han ska hinna med innan studion öppnar vid 10.30), och jag ber att han släpper av mig hos hästarna på vägen.
10.18 ringer jag upp MyrFar och frågar om han är tillbaka än, eller om jag kan åka med hem igen, för det regnar, så jag tänker inte rida Fru Silversvart också.
Jodå, det får jag. Om jag står färdig vid grinden när han kommer, för han hinner inte vänta.
Jag säger att jag är färdig (med tanke på vad klockan är), och kan gå ner till grinden med en gång.
Men se det behöver jag inte, för han ska precis kliva in hemma hos L och 'säga hej i fem minuter'. (Fem minuter! Jo tack, det vet ju alla hur det går... )
Men jag fick vara klar om tio minuter.
Säger mannen som bör vara i studion om tio minuter!
Säger mannen som dessutom är femton minuters bilväg bort!
Säger mannen som dök upp först vid 10.53!
Jag svär, hans klocka går efter Pluto!