Myras Mysterier

Att bo utomlands med familjen. Och den ständiga längtan efter saltlakrits...

eller: att korsa en gata.

MyrMamma kommenderar skarpt 'Halt!', strax innan vi kommer fram till gatan.
Prinsessan lyssnar, vilket gör att MellanMyra automatiskt måsta stanna. De sitter ju ihop i samma koppel.
Fulen lyssnar inte, han får precis upp en intressant doft och lägger om riktning. LillMyra ser ut som en tecknad seriefigur när kopplet sträcks...

Efter lite om och men och hoppsan, står alla beredda att gå över gatan.
Ska bara vänta tills bilarna passerat.
Detta tar endast ett ögonblick, men det räcker gott och väl till, för att drygt hälften av oss har tappat konsentrationen på det vi ska göra.

'Nu går vi!' säger MyrMamma och tar första steget.
Den enda som är med på noterna är Prinsessan. Halvvägs över första körfältet tar kopplet slut. Prinsessan lider dock inget nämnvärt, utan traskar på. Vad som istället sker är att MellanMyra gör en djupdykning, rakt ner i asfalten.

I samma veva har Fulen insett att hans älskade MyrMor, håller på att överskrida överlevnads-avståndet på 3 meter. Han agerar blixtsnabbt. LillMyra springer för glatta livet och lyckas, mot alla odds, hålla sig på fötter.

MyrMamma har hastigt vänt, efter att ha upptäckt MellanMyras asfaltsdans, och Fulen hoppar åt sidan och undviker på så vis en frontalkrock med MyrMamma.
LillMyra kommer dock farande som en mindre projektil. Tillslut tappar hon både kopplet och balansen.
Prinsessan vänder på huvudet av uppståndelsen och hinner precis förbereda sig på Fulens ankomst. Han är numera lös, och då leker man!

MyrMamma, som fångade upp LillMyra i fallet, har kommit fram till MellanMyra, som i sin tur sitter och gnuggar sig om knäna.
Tårarna kommer.
Och i sällskap med dem den tröstande Prinsessan.
Prinsessan har för övrigt den vilt morrande staffen hängande i ena örat...

Med en Myra under varje arm, och två lekande hundar (med alldeles för långa läderkoppel hängandes efter sig) runt fötterna, når MyrMamma slutligen trottoarkanten på andra sidan gatan.

'Kanske du ska hålla hundarna, mamma' säger LillMyra med blicken i marken.
'Mmmm.' håller MellanMyra med.
'Jaa, kanske det...' suckar MyrMamma.


Prinsessan och LillMyra

^{Detta är ett gammalt inlägg, och utspelade sig tidigt i våras. Fick dock flashback idag då jag såg en mamma, med tre rultande småttingar + två i vagn, som skulle gå över gatan utanför skolan...}

Ja, där var det allt lite drama..!

Hoppas att dagen varit bra! :o)

kram

Låter svettigt. Ibland är det skönt att inte ha myror av något slag

Inte lätt att korsa en gata alla gånger..tänker på dig..kramas

Inför Sverigebesök! Här kommer bilarna från "fel" håll!...något att öva småsessorna med ifall dom har glömt
många kramar från tanten med den gröna bilen

Fnitter... En rolig film spelade upp i mitt lilla huvud :) Som jag sa igår till min kollega... Jag är lite tokig i ena kanten bara :)

skrattar gott...jag kommer ihåg....hahaha....magmusklerna krampar när jag ser det hela framför mig....jag skrattar inte åt småmyrornas skrapade knän men åt hela episoden.....
kram